Idag har jag blivit klart med den sista programmeringsuppgiften, SÅ HEMSKT UNDERBART! Nu kan jag fara hem till underbara lilla Kalix imorgon. Annars har jag skämt bort mig själv lite idag, jag köpte mig en duschcréme som doftade gudomligt gott, en ny hårborste, nämligen en tangle teezer vilket är en gåva från himlen. Sist men inte minst köpte jag mig en BB-créme, dock ingen dyr utan en från Garnier. Den duger säkert åt mig.

 

Nu ska jag packa resten av kvällen, vad jag ska packa är dock fortfarande en stor fråga.

 

 

Dagens träningsvärk är hemsk. Mina magmuskler går inte att använda. Men det är väl härligt. Blir nog vilodag idag, får köra ett spinningpass imorgon istället. För jag har hört att det är bra att kunna röra sig över huvud taget. 

Jag köpte en hatt på HM idag. Den är fin.

 

 

 

Imorgon är det dags att ta nya tag. Ny kurs med namnet Informationsteknik och organisationsförändring. Jag kan dock känna att det är helt okej att behöva trycka in ännu mer nya saker i hjärnan med att jag far hem till Kalix på torsdag. Då ska jag ge min bror en superkram och så ska vi köra skoter! När jag ändå är i paradiset lär jag kräva goda middagar, promenadsällskap och kanske en och annan skidtur. Jag är minsann krävande, tur att min familj är skyldiga att tycka om mig. Annars skulle det bli jobbigt!

 

Nu står läsa min nya fototidning på schemat, sen blir det att ställa väckaren. För imorgon ska jag stå på Iksu senast 09.00!

I denna stund längtar jag tills min utbildning är över. Tills jag får flytta till precis vilken stad jag vill, självklart inom norrbottens län. Få inreda min egna lägenhet, som kommer vara fylld av mina fantastiska teakmöbler och andra loppisfynd. Jag längtar efter känslan att livet verkligen har börjat, för nu står jag och trampar på en myr och kommer ingenstans. Känslan att bara vara, att inte göra något som förändrar något är så fruktansvärt frustrerande. Min önskan är att få fyllas med känslan av total lycka, känslan att jag gör någon skillnad i denna värld även fast det är på grund av en liten bagatell, känslan av att betyda något för någon som inte är min familj. 

 

I denna stund önskar jag att jag kunde trolla med orden, få ner mina känslor på ett papper ännu mer målande än dom utspelar sig i mitt sinne.

Den här kortfilmen på svtplay är fin. Man känner igen sig ganska rejält, kanske just för att den heter nittiotalisterna.